Veckans sångtext

tisdag 29 november 2011

Y U SO BRA???




JAG SKA GIFTA MIG MED PATRICK WOLF GÅ OCH GÖM DIM WILLIAM POLLOCK!


Okej det ska jag inte...

I alla fall. Här sitter jag och är allt du behöver och lyssnar på Manic Street Preachers och torkar upp diverse tårar och salivfläckar som på något mystiskt sätt dök upp på mitt tangentbord under de minuterna jag såg på videon ovan.

Jag har kemiprov imorgon så jag borde kanske plugga lite.


TONIIGHT WE BEG, TONIGHT WE BEG THE QUESTION
IF A MAAARRIED MAN, A MARRIED MAN FUCKS A CATHOLIC
AND HIS WIFE DIES WITHOUT KNOWING
DOES THAT MAKE HIM UNFAITHFUL, PEOPLE?


... Manic Street Preachers, gott folk.

Ja. Jag eh... hej. Together.

söndag 27 november 2011

God Moz!

Yep, det är sådana här saker jag gör hela kvällarna i ända! Men visst blev han tjusig?

onsdag 23 november 2011

Shit vad mycket klockan är

Jag lyssnar på Leonard Cohen (grehgsaft436enj) och har ont i nacken. Mitt rum luktar olja och thinner.
And the skylight is like skin for a drum I'll never mend.
Mina händer är smutsiga, färgade i grönt, svart och rött.
Vet ni vad? Jag älskar att måla. Mer än någonting annat. Jag älskar att dra ut min hjärna, betrakta den och sedan, hastigt, måla av den. Den finns inget bättre än att fastna i målandet och efter vad som verkat som tio minuter se upp och känna den orangea morgonsolen le mot mig, den säger Go' morgon värst vad länge du var vaken då.
Jag vet inte vad jag verkar vara för slags person när jag svamlar på om diverse skolämnen och ointressanta, vardagliga händelser vid middagsbordet, men låt mig säga att det bara är en del av mig. Jag svamlar för att jag tänker på annat samtidigt, och sen tänker jag på så mycket att jag inte minns vad jag ska säga och det blir bara ett mos av ord.
Egentligen föredrar jag riktig tystnad, där det enda ljudet är vinden, regnet, lövprasslet eller vad det nu är som låter och pennan mot pappret.

Men jag vill måla. Det var det jag skulle säga. Jag vill bara måla och aldrig göra någonting annat. Fast jag vill göra annat med. Eller egentligen inte, men jag gör det för att jag kan.

Någon sa "Du skulle ju aldrig skolka, eller hur? Maja kommer hit för att hon vill lära sig saker och så typ." Det var så fel, så jag var tvungen att svara "Jodå, visst skulle jag skolka om jag ville. Jag är inte här för att jag vill lära mig saker, jag är här för att jag kan vara här." Jag bryr mig inte särskilt mycket.
Vad hemsk jag låter; "Jag bryr mig inte om skolan hohoho krossa patriarkatet hohoho". MEN DET ÄR SÅ DET ÄÄÄÄÄR. Jag bryr mig inte alls om grammatik och atomer och hur man hoppar höjdhopp. Det mesta av det är dessutom ointressant, vi fördjupar oss för mycket. Jag vill inte veta det exakta datumet för Franz Ferdinands död, eller vilket år Columbus kom till Amerika. Jag vill veta vad som hände, kortfattat så att jag förstår nästa del av historien utan att jag ska behöva minnas tusen datum och tusen olika namn. Ge mig det viktigaste sen är jag nöjd.
Det enda jag vill göra är att måla och skriva. Om det sedan inte leder till någonting har jag inget emot att dö på en gata någonstans, jag har ju i alla fall fått skriva om måla några dagar i mitt liv.
Jag är femton, jag har inga rättigheter alls. Skolan är ett fängelse, jag kan inte rymma från det. Skolan är en drog, vi vänjer oss vid den, blir beroende och går dit varje dag fastän vi inte vill. Det är inte rättvist. Hur man binds hela sitt liv. Hur är det rättvist? Hur ger det mig ett fullständigt liv, när jag inte ens kan vakna och somna när jag vill? Jag kommer alltid tvingas följa ett schema, vissa tider då jag måste vara på vissa platser. Det är inte rätt, inte rätt för någon. Är vi verkligen så tomma att vi inte kan gå vår egen väg någon gång?
Det är nog därför jag beundrar så många olika konstnärer, inom så olika stilar. De har varit fria, de har inte målat på beställning som vissa andra. De behöver inga scheman, inga timmar och minuter och sekunder, inga dagar nätter månader veckor årstider år.
Jag önskar att alla kunde leva så. Utan tid, med undantag för ditt eget "hjärtas" klocka. En vuxen ska kunna leva som ett barn och tvärtom, vill du måla- MÅLA. Längtar du efter andra platser- RES.
Men, så kommer det aldrig bli. Vi kommer aldrig styra våra egna kroppar, vi är marionetter. Vi kommer aldrig bryta oss fria, för vi tror att vi är trygga. Vi är inte trygga, vi är lurade. Vi är lurade till att tro att bara för att vi har demokrati i landet är vi säkra för all tid och evighet men det är bara lögn. Demokrati betyder inte frihet, det betyder folkstyre. Känner du att du styr dig själv, känner du att du tillsammans med en grupp viktigpettrar uppe i Stockholm styr Sverige? Du är inte fri. Ingen är fri. Frihet är ett påhittat begrepp, ett ideal som aldrig kommer uppnås för frihet existerar inte. Men vi kan alltid sträcka oss efter det, försöka. Om vi ville.

Okeeej, jag vet inte vad som hände där.... Där ser ni. Jag är inte helt pantad trots allt. Jag tror på saker lika mycket som ni, fast jag tror antagligen på andra saker. Känns det inte bra att veta att er ena dotter är en framtida massmördare och er andra är helt virrig i pannan?
Jaja.
Nu ska jag sova. Försöka sova. Jag är dålig på att sova, och det är inte ens med flit. Lyssna på Leonard Cohen. Lyssna på Recent Songs, hans röst är fin fin fin på Humbled in Love och The Gypsy's Wife.
Vi ses imorgon, antar jag.


PS- Stavningskontrollen har försvunnit så jag vet inte om jag i stridens hetta stavat allting rätt.

söndag 20 november 2011

Det bästa som har hänt idag:


Jaaa. Det var ganska roligt. Typ. Plus att jag känner mig som Faris Badwan...

IMPULSKLIPPKLIPPKLIPP

Ehe. Jag impulsklippte håret. Ganska kort. Men det är skönt, huvudet känns en aning lättare nu.
Det är lite shabby och ojämt på diverse ställen. Någon får jämna ut det åt mig. Och vi måste färga mitt förtjusande hår också. Knallrött. Eller lite mer orange då...

Nåväl.
Nu ska Maja sova. Japp.

lördag 19 november 2011

Okej, SOPA.

Jag har läst på om SOPA och fått American Människors synvinkel on da shit, och det är rent skitsnack. Det är ett idiotiskt lagförslag som skulle ge USAs regering makten att kunna tvinga hemsidor , vilken som helst, som misstänks ha innehåll som strider mot upphovsrätten att STÄNGA NER HELT PLÖTSLIGT UTAN FÖRVARNING.
Och det är hur dumt som helst.
Eftersom USA är ett ganska stort land, och ganska många internetanvändare finns där skulle SOPA betyda problem för oss alla, så om du vill ha kvar internet som det är just nu skriv på här. Det är inte långt kvar nu!!!

söndag 13 november 2011

IT'S THE DAWNING OF A NEW ERA

~jag lyssnar på The Specials~



Yo familjen, det var länge sedan. Jag har säkert en stor bunch läxor att göra, men äsch. Jag brukar ju klara mig ganska bra ändå. Plus att vi inte har ett enda prov (förutom matten då, men den ska jag jobba sketamycket på nu måndag-tisdag) den här veckan. Jag måste bli klar med min bild också. Fan vad jobbigt. Det kan jag göra på tisdag.

I ALLA FALLSCHEN.
Det händer inte så mycket och jag har ingenting att uppdatera om. Så. Ja.

lördag 5 november 2011

Cecilia tycker att jag ska uppdatera el bloggo

The Dude i the bakgrund baaaah

JAAA...

Idag var vi på Arken yoyoyo. Och såg på lite Warhol och Basquiat yoyoyo. Imorgon åker vi hem yesyesyes.

SÅ, nu har jag uppdaterat min bloggo.

fredag 4 november 2011

Bob Dylan, Malmö Arena, 3 November 2011

  1. Leopard-Skin Pill-Box Hat
  2. Girl From The North Country
  3. Things Have Changed
  4. Tangled Up In Blue
  5. Honest With Me
  6. A Hard Rain's A-Gonna Fall
  7. High Water (For Charley Patton)
  8. Blind Willie McTell
  9. Highway 61 Revisited
  10. Love Sick
  11. Thunder On The Mountain
  12. Ballad Of A Thin Man
  13. All Along The Watchtower
  14. Like A Rolling Stone
  15. Blowin' In The Wind

torsdag 3 november 2011

YO FROOOOM MALMÖ

Hejsan hoppsan! CECILIA fläter mitt hårschen och Claschen ordnar pengar till sitt Jojo-kort.

Vi lyssnar på O helga natt. För det är ju jul.

IGÅR var vi på Malmö konsthall och gick runt i den skånska dimman (som CECILIA trodde var snö). Det var trevligt. Lite kallt bara.
IDAG är det BOOOOOB DOMAKLFBUBSJDWOPFIUOGBJACZNMDSYLAN!!!!! Och Mark Knopfler.
BOB BOB BOB BOB DAAAMN VAD SPÄNNANDE, även om vi sitter bajslångt bak, SÅ ÄR DET SPÄNNANDEEEE!!!
Ja. Nu kom Classemannen tillbaka och Cecilia har inte flätat klart mitt hår än, och Tommy Körberg sjunger fortfarande. Håhåjaja.
Mian strumpbyxor är nästan hela, vilket betyder att de är lite trasiga, vilket betyder att de är trasiga vilket betyder att det är Björn Ranelids fel.
Nu ska jag gåschen. Hejdåschen.
Hälsa släkten!