Jag glömde en sak på önskelistan

The Mighty Boosh säsong ett!!! (eftersom mamma inte gillar Jemaine och Bret...)

Finns det något roligare?

Jag har fått ett brev

Åh, jag kommer läsa det om och om igen! Jag kan inte tro det. S:en är som O:n!

Pappelmorphe

Hejsanhoppsan! Vi sover i ett rum utan fönster.

Mapplethorpe var ättejättejättejättejättejättejättebra, men det skulle nog varit bättre utan

1. Tonårsflickor som säger "Den här var cool!", "Vad cool hon ser ut på den här bilden!" och "Det här är hon..." tittar på skylten "Patti Smith." GÅ. HEM. OCH. FACEBOOKA.
2. Fyrtioåriga kvinnor som går runt och fnittrar pågrund av några kukar. Vilka är ni egentligen!?
   
3. Posh kvinnor runt fyrtio och deras tysta män SOM OCKSÅ SÄGER SAKER SOM "COOL" OCH "HÄFTIG". Dra åt helvete. Det är "vackert".
4. MÄNNISKOR SOM GÅR. FRAMFÖR. EN. NÄR MAN UPPENBARLIGEN TITTAR PÅ EN BILD. FAN.

Så förbannat jobbigt. Nåväl. Massor massor massor bilder. Jag har de flesta i min bok, men det var några, kanske tjugo stycken, som jag inte sett förut. Micket fint i vilket fall. Och att få höra Ken Moody och Lisa Lydon prata om honom och om hur det var att jobba med honom. Brabrabra.

Vi ska gå nu. Hejdå.

Önskelista 2011 (kan ändras t.o.m julafton)

• Factory Made
• The Complete Poems of John Keats
• Nana 11-13 (finns bara på engelska)
• Damaris singel
• En till mugg (gissa varifrån!)
• One Flew Over the Cuckoo's Nest (på engelska tack)
• Soundtracket till Amelie
• Skuggserien (Skuggan över stenbänken, ...och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn, Skuggömman)
• Il Mozzalini t-shirt (M, tack)

De röda är viktiga! Om jag inte för dem så DÖR jag. Okej? Jag skulle behöva lite pengar också. Fast det behövs ju inte.

Det räcker fan nu

Okej, det här kanske verkar dumt att säga, men det skiter jag i.

Hur idiotiskt är inte det här? Det här är bara några av exemplen av över hundra saker som människor (på facebook visserligen, men de är väl också människor?) tycker att Anders Behring Breivik ska straffas med för vad han har gjort. Hur långt har vi inte sjunkit då?
Visst, han dödade 76 personer, 68 ungdomar, men är det en anledning för oss att straffa honom med t.ex döden? Nej. I så fall är vi ju inte mycket bättre själva, för det spelar ingen roll om han hade tagit ett eller tusen liv, det var fortfarande människor med familj och vänner, med framtider och mål i livet. Bara för att människor har mördats på ett mycket brutalt och dåligt motiverat sätt (även om han hade haft ett fantastiskt och perfekt motiv skulle det i vilket fall varit fel) är det ingen anledning för oss att bete oss som djur. Visar det här att människor stödjer familjerna som förlorat ett eller kanske flera barn, eller visar det bara att människan innerst inne vill ha blod och inget annat? Skärp er.

Förresten hamnade jag i en (typ) diskussion med Niklas häromdagen (det var han som sa att jag var hjärtlös för att jag sa "Förresten, folk dör, men egentligen är det väl vårt eget fel som har skapat det-flygplan, religioner, saker som massmord... Skyll dig själv, det var vi som utvecklades till en galen snubbe med pistol och bomber. Så ta och le lite nu och var som en människa")
Han sa att det var massor av oskyldiga människor som dött och många var i vår ålder och att "det är ändå nåt att sörja för plus det var bara 2-3 dagar sen". Det är väl ingen anledning att sörja bara för att det hände nyligen...? Jag sörjer fortfarande Mick Karn och dog för hur många månader sen som helst, jag sörjer fortfarande Ian Curtis och han dog för typ tusen år sen. I ALLA FALL. Så jag läxade upp honom:

Ja det är klart man sörjer,men hallå. Alla saker som händer försvinner så småningom. Det är avskyvärt och jag mår skitdåligt och sörjer, men det spelar ingen roll. Förresten så är det ju inte direkt så att vi sörjer alla som dör i krig och inte sörjer vi de 42 som dog i Kina pga en tågolycka alldeles nyligen. De var minst lika oskyldiga som de här ungdomarna. Jag är inte hjärtlös eller någonting, jag förstår bara inte varför vi ska gråta så mycket över människor vi inte kände. Folk har begått avskyvärda brott sedan LängeLängeSedan och man har alltid gått vidare. 2-3 dagar sen eller tusen år spelar ingen roll, man kan alltid sörja, men man kan alltid också se framåt och försöka ta sig samman.

Ja. det var det jag skulle säga. Förresten så har jag och Madeleine en lång och trevlig diskussion om det också, fast fokus verkar ha flyttats till Blackpools stränder. Uppenbarligen vill inte ens havet svepa över slemmet. Och alla fiskar är döda.
Stället jag inte ska bada på: Check.
Ställen jag aldrig ska flytta till: Check.
Ställen som Morrissey hatar (varför skulle han annars be dem släppa bomber på denna lilla seaside town?): Check.

MOVING ON!!! Jag ska nog samla ihop min packning nu...

Jag har värsta kreativa flödet just nu

Och så har det varit två riktigt bra dagar (förutom att jag fick veta att jag inte kommer vara hemma när Madeleines brev kommer. FAN jag som vill se hennes S och O nununu!).
T.ex så hittade jag alla avsnitten av tv-serien som är baserad på NANA-böckerna, med engelsk text, och inte på det där stället som man bara får se 72 minuter i taget!
Jag har varit lite social och träffat Cornelia, och läst massor.
OCH SÅH AR JAG VÄRSTA KREATIVA PERIODEN! Det kommer i vågor, ibland så kan jag skriva och rita hur mycket som helst, och ibland händer inget alls. Just nu så har jag förstått den verkliga charmen med akvarell och kommer antagligen spendera timmar med att fylla block efter block.

Och så har jag tittat på Who Put the 'M' in Manchester?! Herrejävlar vad packat det var därdå!

Nej, nu ska jag allt ta och lyssna på 'Back to Black' för att hedra Amy och återgå till ja... verkligheten!

Ungdomar i Norge och Amy Winehouse i London. de dör som flugor...

... OCH DÄRFÖR KAN DET BEHÖVAS EN LITEN SKRATTKARAMELL!

OKEJ DEN VARKEN HOPPADE UT GENOM FÖNSTRE ELLER VAR I EN KÄLLARE. MEN ÄNDÅ! Den skäller!

8'D (silkespapper!)

ELFTE NOVEMBER

11 Nov 11

Stockholm

Debaser

PATRICK WOLF!!!

http://www.youtube.com/watch?v=e5yUYcHIQeI&feature=share

Hultsfreds syn på Mr. Mozza:

Steven Patrick Morrissey är en brittisk artist som... nej, det här håller ju inte, man vill ju bara hoppa upp och ner och veva med armarna och bara "Morran kommer till Hultsfred! Morran kommer till Hultsfred!".
Ni vet väl allt redan? Han har släppt 300 miljoner album och skrivit så många briljanta texter att om man lägger dem på rad så blir det en aslång och briljant rad, ni vet att han är vegetarian och ni har ibland en påsklilja i bakfickan därhemma för att hylla honom, ni har låtit honom varsamt guida er igenom kulturhistorien och ni kommer stå med stora ögon och uppfyllas av storheten i sommar, oavsett om det där ryktesomspunna nya albumet kommer ut eller inte. Och det ju alldeles strålande.

Update 'bout Copenhagen

fan vad det regnade igår. I typ två timmar stod vi i olika portar/ sprang som galningar när det regnade som minst och sjöng konstiga sånger.
När vi stod i vår andra trappuppgång, vid en kullerstensgata, så blev det värsta sjön som folk sprang rakt igenom, och märkte att det nådde dem över fotknölen. Och efter typ, jag vet inte, tjugo minuter, en halvtimme, började vattnet sjunka undan. OCH DÅ SÅG JAG ATT FEM AV STENARNA HADE ÅKT NER I MARKEN SOM EN LITEN TRAPPA! Det var sjukt konstigt!
Nåväl, vi kom hem tillsist.
Idag var vi i Hilleröd. Ja.

ELIN (min lilla brevvän) HAR HÅLLIT MORRISSEYS HAND OCH BLIVIT TILLTALAD AV THE MAN HIMSELF!

"As he finished a song and said thank you to the crowd, I shouted out ‘I LOVE YOU MORRISSEY’ and he spun round, looked right at me, pointed and said, ‘and thank YOU’. I can’t even

Morrissey came down from the stage and up to the crowd and he was so beautiful and so close to me and I stretched out my hand and he grabbed it and then I was just clinging to his hand and his shirt and his arm "

Ja.HUR AWESOME ÄR INTE DET!?

Jaja. Nu ska jag skriva klart ett mejl och sedan ska jag nog sova. Eller läsa först.
det händer inte så mycket här.

Eeeeehe hur många insturment spelar du egentligen?

Jag är hungrig men Slow Motion kommer i första hand

HerreminjävlaMozochskapare. Lyssnar på Lupercalia och den är fan bra. Inte enformig alls, och förbaskat vacker. Lyssnar på Slow Motion nu. Min favorit är nog William och The Falcons. Och Bermondsey Street (den är svår att inte älska). Och alla andra låtar. Nåväl.

Torsdag var bäst. Av allt jag varit med om. Bara att stå där med andra människor som kan vartenda ord utantill, och diskuterar hans scenkläder under olika perioder, var så... overkligt. Ungefär lika overkligt som att någon tycker att jag är "different, in such a brilliant way."
Och han var fantastiskt, såklart. Direkt när han rundade den där svarta duken började mina händer skaka som aldrig förut och innan första låten (som jag inte minns vilken det var. var det typ House?) hade jag gråtit en Nilen och en halv Amazonas. Hur kan man vara så BRA!? Han spelar många instrument som helst, har värsta änglarösten och världens gulligaste leende. Och skriver världens bästa sånger. Och jag har rört vid denna fantastiska varelse. Ojojojoj.

Fredag var också jättebra. Jag grät nästa inte alls, fastän det var fruktansvärt sorgligt. Och Olas tal var sådär prick på. Sveriges svar på Lady Gaga= Ola Salo. Var dig själv, skit i vad andra tycker. Allt var fint. Lite svettigt bara.